Fakta om planeterna i vårt solsystem för barn
Visste du att den hetaste planeten i vårt solsystem har yttemperaturer som är heta nog att smälta bly? Eller att astronauter kan bli upp till 5 cm längre i rymden på grund av avsaknaden av gravitation?
Kolla in ”Planet paraden” en barnboks serie om rymden för barn. Fylld med livfulla illustrationer och roliga fakta om varje planet. Planet Paraden tar med nya läsare på olika intergalaktiska äventyr.
Houston, vi har ett fantastiskt äventyr redo!
Fakta om planeterna i solsystemet
Låt oss börja resan med vår stjärna. Solen, gör livet som vi känner det möjligt. Den driver de naturliga cyklerna på jorden och de andra planeterna.
Solen befinner sig i centrum av vårt solsystem. Detta massiva klot av het plasma håller alla planeter i omloppsbana och ger det ljus och värme som gör livet på jorden möjligt.
Det är solens gravitation som håller allt i omloppsbana, från de inre planeterna som Merkurius och Venus, till gasjättarna Jupiter och Saturnus, hela vägen ut till de isiga världarna Uranus och Neptunus.
Solens energi, ljus och värme har en djupgående effekt på allt i solsystemet. Inte undra på att forntida kulturer dyrkade solen! Vilken fantastisk stjärna vi har i vårt solsystem.
Planeterna Merkurius, Venus, Jorden Och Mars
De inre planeterna är våra närmaste grannar i solsystemet. Först ut är Merkurius, den minsta planeten.
Merkurius
Trots sin storlek är Merkurius inte mycket mindre än vår måne!
Merkurius kretsar runt solen på bara 88 jorddagar och zoomar runt i hastigheter på över 160 000 km per timme. Med nästan ingen atmosfär når Merkurius yta upp till 427°C under dagen men sjunker ner till -179°C på natten.
Venus
Därefter kommer Venus, som ofta kallas för jordens ”systerplanet”. Venus är ungefär lika stor som jorden och kretsar kring solen var 224:e jorddag.
Men dess tjocka, giftiga atmosfär av svavelsyra fångar upp värme och skapar yttemperaturer som är tillräckligt heta för att smälta bly.
Jorden
Vårt hem, planeten jorden, är den tredje inre planeten. Nästan 71% av jordens yta är täckt av hav, och det är den enda kända planeten som hyser liv. Det tar 365 dagar för jorden att kretsa runt solen – det är vad vi kallar ett år!
Mars
Sen har vi den röda planeten, Mars. Mars är ungefär hälften så stor som jorden och kretsar kring solen var 687:e jorddag. Mars är känd för sin röda färg som orsakas av järnoxid, allmänt känt som rost.
De inre planeterna är små terrestra världar, vilket innebär att de huvudsakligen består av sten.
Jätteplaneterna: Jupiter Och Saturnus
De två största planeterna i vårt solsystem är Jupiter och Saturnus, som ofta kallas gasjättarna. Dessa massiva planeter består till största delen av gaserna väte och helium.
Jupiter
Jupiter är den största planeten, så stor att alla andra planeter i solsystemet skulle få plats inuti den. Denna ”kung” bland planeterna har en gigantisk röd fläck, som egentligen är en enorm storm som har rasat i minst 300 år.
Jupiter har också 79 kända månar. De fyra största månarna kallas de Galileiska månarna.
Saturnus
Saturnus är mest känd för sitt framträdande ringsystem som består av is- och stenbitar som kretsar runt planeten. Saturnus själv består till största delen av väte och helium och är lättare än vatten.
Saturnus har över 150 månar, varav den största är Titan.
Mysterierna kring dessa massiva planeter är enorma, men forskare fortsätter att studera dem för att öka vår förståelse för världar bortom jorden.
Isjättarna: Uranus Och Neptunus
De två isjättarna i vårt solsystem, Uranus och Neptunus, befinner sig längst bort från solen.
Dessa planeter består till största delen av gaser som väte, helium och metan och är mycket kalla, vilket är anledningen till att deras atmosfärer innehåller iskristaller och vattendroppar.
Uranus
Uranus har en blek blågrön färg på grund av metan i atmosfären. Det tar Uranus 84 år att kretsa runt solen. Uranus har 27 kända månar och ett ringsystem som består av is- och stenbitar.
Neptunus
Neptunus ser blå ut eftersom den har metan i sin atmosfär. Det tar 165 år för Neptunus att kretsa runt solen. Den har 14 kända månar, inklusive Triton som är geologiskt aktiv och ger upphov till isiga gejsrar.
Isjättarna är mystiska världar i vårt solsystem. Forskare har hittills bara utforskat dem med rymdfarkoster, men framtida uppdrag kan komma att kretsa kring Uranus eller Neptunus för att upptäcka mer om dessa avlägsna planeter.
Vårt solsystem rymmer många underverk som väntar på att bli upptäckta!
Dvärgplaneterna: Pluto och vänner
Dvärgplaneterna är en nyligen klassificerad grupp av små, isiga världar i vårt solsystem.
Den mest kända dvärgplaneten är Pluto. Pluto, som tidigare betraktades som den nionde planeten, kategoriseras nu som en dvärgplanet, tillsammans med liknande små världar i Kuiperbältet bortom Neptunus.
Pluto
Pluto består huvudsakligen av is, sten och kväve. Den har fem kända månar, inklusive Charon, som är nästan hälften så stor som Pluto själv.
Det tar 248 jordår för Pluto att fullborda ett varv runt solen.
Ceres
Dvärgplaneten Ceres befinner sig i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Ceres är det största objektet i asteroidbältet och var den första asteroiden som upptäcktes, 1801. Ceres består av sten och is, där vatten utgör ungefär en tredjedel av dess massa.
Fler dvärgplaneter: Eris, Haumea och Makemake
Tre andra dvärgplaneter finns i det yttre solsystemet. Eris är något större än Pluto och kretsar bortom Neptunus. Haumea och Makemake är mindre dvärgplaneter som också kretsar i Kuiperbältet.
Dessa avlägsna världar består huvudsakligen av is och sten. Inte mycket är känt om dem, men forskare studerar dem med markbaserade teleskop för att lära sig mer om dessa iskalla världar i utkanten av vårt solsystem.
Bli medlem för massa barnböcker och lärorika äventyr om rymden.
